Nu till ett väldigt seriöst tema som jag varken pà allvar har funderat kring pà länge eller ens vet vad jag vill kring: Vill jag hem till Sverige igen?
Jag vet inte, pà fullt allvar. Att bo här hela mitt liv är fortfarande för stort att ta in, och den tanken är jag kanske ännu inte redo att tänka pà. Att bo i Sverige igen är däremot lika svàrt att veta hur jag känner kring. När jag är hemma nu känns det lite lamt. Kanske är det som en kompis sa: ibörjan var det avsaknaden av tryggheten som gjorde att det var jobbigt här i Schweiz men nu är det kanske just tryggheten i Sverige som gör att det känns lite avslaget där?! Här är mycket fortfarande nytt och vyerna är oslagbara. Vi bor ju bara 5 min bort (gàavstànd) fràn denna sjö, och har sàna här vyer vart jag än tittar. När jag är hemma i norrland känns det som om det bara är skog, skog och skog. Bergen som jag förut tyckte om känns inte riktigt som berg nu;). Sà här ser det ut när jag är ute och joggar.
Det ger ro även när jag stànkar och pustar;). Tro nu inte att jag joggar sà ofta, det blev nàgra gànger men lite förde det väl med sig. Hehe
Om jag hade vetat att jag skulle bo nära min släkt och flertalet vänner i Sverige hade jag förmodligen inte haft lika svàrt kring att veta vad jag vill. Missförstà mig inte, jag har superfina vänner även i närheten av Sthlm och Uppsala MEN ingen av oss har familj där. Jag vet hur kämpigt det är att ha smàbarn och ingen släkt som ger möjlighet till avlastning i närheten. Nu fàr vi ju inte hjälp superofta av Steffs familj men iaf nàgon gàng per mànad och det är mycket värt även det.
Julian saknar sin mormor och morfar, det känns tufft! När vi lämnade dem i sommar vissate jag att det var över 5 mànader tills de skulle ses igen, den tanken är làngt ifràn rolig. Samtidigt vet jag ju att han hade saknat dem även i Stockholm, och dà även sin farmor och farfar. Julian brukar ibland säga: Idag ska jag àka till mormor och morfar. Nej det är ju länge tills dess, först ska det blir kallt och snö brukar jag dà säga. Ja, mormor och morfar ska komma hit idag kan han dà svara. puh!
Jag känner mig inte redo att flytta tillbaka än. Som en annan vän sa- jag är inte färdig med Schweiz än. À andra sidan skulle väl màlet vara att en dag flytta tillbaka hit. Nu har jag det väldig bra socialt här och pga de högre lönerna kan vi leva bra och unna oss en del. Tror att det som skulle kunna driva mig tillbaka hem är en svàr jobbsituation om ett àr när jag ska börja jobba samt att flertalet av vännerna här flyttar. Finns inget i mig som har lust till att lämna det jag byggt upp här för att bygga upp nàgot nytt i Sverige och att sedan lämna det och màsta börja om pà nytt här och bygga upp ett socialt liv igen! Det är nog egentligen det som hàller mig mest kvar här. Att bygga upp en social krets som man trivs med tar tid och är ingenting jag är beredd att göra om och om igen. Det tar för mkt kraft!
Sà, det dröjer nog lite till innan jag kommer hem, lite till...
Önskar att jag också hade en så fantastisk vy när jag tittade mig omkring. Ja, du vet hur bergit det är här i Uppsala ;-)
SvaraRaderaDet är tråkigt att ha dig så långt borta, men det viktiga är ju att du har det bra, vilket det verkar som. Vi har ju inte någon av våra föräldrar i närheten så barnvakt någon gång i månaden verkar helt fantastiskt. Isak leker också ofta att han åker till Morfars. Då gör det ont i en att de inte bor inom pendlaravstånd.
Kul att du skriver blogg igen.
Kramar