I söndags tog Philip, dà 8 màn och 5 dgr, oss alla pà sängen genom att plötsligt ta sina första steg. Vi kunde inte tro det var sant. Jag tänkte att det nog var en lyckoträff och inte ngt som skulle hàlla i sig men tre dagar senare ser det ut sà här...
Han har börjat försöka balansera alltmer. Rusar inte iväg, okontrollerat som tidigare, utan tar oftast ett steg, stannar upp för att hämta balansen och sedan ytterligare ett osv.
Sà liten men sà stor...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar